Debatten om servicenätet har saknat framförhållning

De flesta inläggen om servicenätsreformen i Helsingfors fokuserar fortfarande på argument som talar för bevarandet av nuvarande strukturer. Jag efterlyser ändå en mycket större framförhållning när det gäller morgondagens strukturer för dagvård oh utbildning. Den nuvarande strukturen tjänar de krav som hittills ställts på skolmiljön, men för att utveckla kvaliteten behövs både insikt om framtidens lärmiljöer och förmåga till nytänkande.

Helsingfors stads utbildningsverk ska också i framtiden kunna erbjuda attraktiv dagvård och utbildning på svenska i Helsingfors. För att de allra yngsta också framdeles ska få högklassig fostran i närmiljön krävs det nya strukturer för de något äldre eleverna. Resurserna fördelas utgående från att den svenska och finska utbildningen tilldelas likvärdiga resurser. Med nuvarande strukturer är risken stor att största delen av resurserna kanaliseras till hyror snarare än till undervisningen. Den för elevernas undervisning så viktiga timresursen fortsätter att minska i flera enheter under åren 2012–2013.

För att de svenska eleverna i Helsingfors inte ska få mindre resurser för sin undervisning än elever i finska skolor behövs i korthet följande förändringar: intensifierat samarbete mellan förskoleverksamheten och nybörjarundervisningen, större enhet för årskurserna 7–9 med större språkutbud och samma faktiska möjligheter till flexibilitet som i de finska skolorna och separata enheter för gymnasieutbildningen med större samarbetsmöjligheter och bättre kursutbud. Dessa förändringar stärker samtidigt de svenska 7–9-enheterna i västra och norra Helsingfors, och för östra Helsingfors blir specialundervisningen en närservice. Utbildning på lika villkor för årskurserna 7–9 i hela staden har hela tiden varit beredningens mål, något som inte har uppmärksammats i debatten när insändarskribenterna utgått från att bevara sina egna intressen.

Den gemensamma förvaltningen av dagvård och utbildning innebär både möjlighet och skyldighet att intensifiera samarbetet mellan dagvård och utbildning. Samarbetet ger också fördelar, bl.a. när det gäller språkinlärning, gemensamma mål och lokaler.

Mottagaren av Ekonomipriset James Heckman skriver i tidningen Science att de resurser som sätts in under småbarnsfostran eller de första skolåren återbetalar sig mångdubbelt jämfört med resurser som sätts in i grundskolans slutskede. Undervisningschefen för den finska grundläggande utbildningen i Helsingfors, Marjo Kyllönen, lyfter i sin färska doktors avhandling (Tulevaisuuden koulu ja johtaminen) fram skolans förmåga att flexibelt kunna bemöta samhällets krav. Detta betyder en förmåga att ständigt förändras och utvecklas. Vidare konstaterar Kyllönen att större enheter bättre möjliggör flexibla och mångsidiga val för eleverna.

Den sammanslagning av två gymnasier som föreslås skulle skapa tre lika stora gymnasier som garanterar lika villkor för de studerande i Helsingfors. Det finska Finland utreder eller verkställer som bäst gymna-siereformer i bl.a. Helsingfors, Lahtis, Åbo, Tammerfors och Jyväskylä. Regeringsprogrammet utgår från att resurserna för gymnasieutbildningen minskar med 30 miljoner 2014–2015.

Servicenätsreformen baserar sig på nationella och lokala målsättningar, t.ex. regeringsprogrammets utbildningspolitiska dokument Utvecklings- och forskningsplanen 2011–2016 och utbildningsnämndens utbildningspolitiska målsättningar. Tankarna bakom reformen har också presenterats för utomstående sakkunniga, bl.a. den högsta statliga förvaltningen. Den allmänna uppfattningen hos dessa sakkunniga är att det svenska servicenätet reformeras i rätt riktning.

Genom reformen kan vi bevara alla de svenska verksamhetsställen som finns i dag. För såväl förtroendevalde som tjänstemän har ledstjärnan varit nytänkande med framtidsperspektiv – element jag har saknat hos de flesta insändarskribenter.

Niclas Grönholm
Linjedirektör
Linjen för svensk dagvård och utbildning
Helsingfors utbildningsverk

Mainokset

Vastaa

Täytä tietosi alle tai klikkaa kuvaketta kirjautuaksesi sisään:

WordPress.com-logo

Olet kommentoimassa WordPress.com -tilin nimissä. Log Out / Muuta )

Twitter-kuva

Olet kommentoimassa Twitter -tilin nimissä. Log Out / Muuta )

Facebook-kuva

Olet kommentoimassa Facebook -tilin nimissä. Log Out / Muuta )

Google+ photo

Olet kommentoimassa Google+ -tilin nimissä. Log Out / Muuta )

Muodostetaan yhteyttä palveluun %s